När ska du byta din tandborste? En tandläkares guide

De flesta fokuserar på tandkräm, munskölj eller tandblekningsprodukter när de tänker på munhygien. Men tandborsten är faktiskt det viktigaste verktyget för att ta bort plack och bibehålla god munhälsa. Det spelar ingen roll om du använder en elektrisk eller manuell tandborste, du kan läsa mer om detta Vad är den bästa tandborsten?

Om du borstar två gånger om dagen men ändå har problem med plackuppbyggnad, blödande tandkött eller dålig andedräkt, kan problemet vara en gammal tandborste.

I den här artikeln förklarar vi varför tandborsten är avgörande för att ta bort plack, när du bör byta den och i vilka kliniska situationer tandläkare rekommenderar att byta den tidigare. Det spelar ingen roll om du använder elektrisk eller manuell tandborste

Tandplack är en biofilm av bakterier som ständigt bildas på tänderna. Om den inte tas bort dagligen kan det leda till karies, tandköttssjukdom och dålig andedräkt.

Varför tandborsten är det viktigaste verktyget för att ta bort plack

Mekanisk borttagning av plack är grunden för munhygien, och tandborsten är det mest använda och effektiva verktyget för att bryta upp plackens biofilm. Forskning visar att tandborstar mekaniskt tar bort plack och matrester och hjälper till att förebygga karies och inflammation i tandköttet.

Medan tandkräm förbättrar rengöringsprocessen är det den fysiska borstningen som faktiskt tar bort placket. Som vi förklarar i vår artikel ”Gör tandkräm verkligen skillnad?” stöder tandkräm plackborttagning och skyddar emaljen, men fungerar bäst i kombination med rätt borstteknik.

Det är därför tandläkare alltid betonar att en bra tandborste i gott skick är grunden till daglig munvård.

Varför du bör byta ut din tandborste regelbundet

Med tiden blir tandborstar mindre effektiva och mer kontaminerade med bakterier.

Under borstning samlar borststråna på sig mikroorganismer från munnen, och sköljning med vatten tar inte bort dem helt.

Studier har identifierat mikroorganismer som:

• Streptococcus mutans
• Streptococcus sanguis
• Streptococcus milleri
• Candida-arter

på använda tandborstar.

Om en tandborste används för länge kan dessa mikroorganismer återföras till munnen under borstning och påverka munhälsan negativt.

En annan viktig faktor är slitna borststrån.

När borststråna blir slitna:

• Blåst bort plack blir mindre effektivt
• Borsten når inte ordentligt mellan tänderna
• Rengöringseffektiviteten sjunker kraftigt

Även om du borstar två gånger dagligen kan en sliten tandborste helt enkelt inte rengöra tänderna ordentligt.

När ska du byta ut din tandborste?

De flesta tandläkare rekommenderar att du byter ut din tandborste var tredje månad.

Men det verkliga tecknet är borststrånens skick.

Du bör byta din tandborste om:

• Borststråna ser utfransade eller utspridda ut
• Borsthuvudet ser slitet ut
• Borstning känns mindre effektiv

Personer som borstar aggressivt kan behöva byta tandborste ännu oftare – ibland var 6–8 vecka.

Kliniska situationer när du bör byta tandborste tidigare

I vissa situationer rekommenderar tandläkare att du byter ut din tandborste tidigare än standarden på tre månader.

Efter sjukdom

Om du nyligen haft:

• Förkylning
• Influensa
• COVID-19
• En muninfektion

kan din tandborste innehålla mikroorganismer som orsakar sjukdomen.

Att byta tandborste hjälper till att minska risken för återinfektion.

Efter muninfektioner

Om du upplevt:

• Tandköttsinflammation
• Munsvamp
• Tandabscess

hjälper tandborstebyte till att förhindra att mikroorganismer stannar kvar i borststråna och återinförs i munnen under borstning.

Efter professionell tandvård

Tandläkare rekommenderar ofta att byta tandborste efter:

• Professionell rengöring
• Parodontal behandling
• Muntlig kirurgi

Detta förhindrar bakterier från att återkolonisera nyrenoverade tänder och tandkött.

Om du har tandköttssjukdom eller muntorrhet

Patienter med tandköttssjukdom eller muntorrhet kan behöva byta tandborstar oftare eftersom munens mikrobiom redan är förändrat.

Muntorrhet minskar exempelvis salivens naturliga antibakteriella effekter och kan öka bakterieansamling i munnen. Om du har detta kan du läsa vår detaljerade guide om Muntorrhet: Orsaker, symtom och hur du fixar det naturligt på Beal Oral Care-bloggen.

Att hålla tandborsten ren är extra viktigt i dessa situationer.

Hygien för tandborsten är också viktigt

Att byta tandborste regelbundet är viktigt, men hur du förvarar den spelar också roll.

Forskning visar att tandborstar som förvaras i fuktiga miljöer kan främja mikrobiell tillväxt.

För att hålla tandborsten hygienisk:

• Skölj den noggrant efter borstning
• Förvara den stående
• Låt den lufttorka
• Undvik stängda behållare
• Håll den borta från toaletten

Badrum kan exponera tandborstar för luftburna mikroorganismer som kan kontaminera borststråna.

Att välja rätt tandkräm är också viktigt

En bra tandborste fungerar bäst i kombination med rätt tandkrämsformulering.

Olika tandkrämer innehåller ingredienser som stärker emalj, kontrollerar plack eller minskar känslighet. Vill du förstå hur tandkrämsingredienser påverkar munhälsa kan du läsa vår artikel ”Vad är fluor och varför finns det i tandkräm?” som förklarar vetenskapen bakom fluor och dess roll i kariesförebyggande.

För personer med känsligt tandkött kan vissa ingredienser som natriumlaurylsulfat orsaka irritation. Det diskuterar vi utförligt i ”Natriumlaurylsulfat (SLS) i tandkräm: Bra eller dåligt?”.

Sammanfattning

Din tandborste är det viktigaste verktyget för att ta bort plack och bibehålla god munhälsa.

Men precis som alla hygienverktyg håller den inte för evigt.

Regelbunden tandborstbyte säkerställer:

• Effektiv plackborttagning
• Minskad bakteriekontaminering
• Bättre skydd mot karies och tandköttssjukdom

Som tumregel, byt ut din tandborste var tredje månad – eller tidigare om borststråna blir slitna eller efter sjukdom.

God munhygien börjar alltid med rätt verktyg i gott skick.

REFERENSER

• Pai, V. (2009). Effect of a single-use toothbrush on plaque microflora. Indian Journal of Dental Research, 20(4), 404–406. https://doi.org/10.4103/0970-9290.59431
• Sachdev, R., Garg, K., Singh, G., Mehrotra, A., & Nigam, K. (2019). Effectiveness of single use over multiple use toothbrushes on negative oral microflora of plaque. Journal of Family Medicine and Primary Care, 8(12), 3940–3943. https://doi.org/10.4103/jfmpc.jfmpc_846_19
• Tangade, P. S., Shah, A. F., Ravishankar, T. L., Tirth, A., & Pal, S. (2013). Is plaque removal efficacy of toothbrush related to bristle flaring? A 3-month prospective parallel experimental study. Ethiopian Journal of Health Sciences, 23(3), 255–264. https://doi.org/10.4314/ejhs.v23i3.8
• Zinn, M.-K., Schages, L., & Bockmühl, D. (2020). The toothbrush microbiome: Impact of user age, period of use and bristle material on the microbial communities of toothbrushes. Microorganisms, 8(9), 1379. https://doi.org/10.3390/microorganisms8091379